Aldrig kunde man väl tro att vi skulle bli så uppslukade av det kommande hundägarlivet. Vi har nu koll på varenda djurbutik i stan och i alla fall en stor del av de på nätet. Oj så mycket prylar det finns till hundar, skulle kunna köpa på oss pipande, rullande, hoppande grejor för hela lönen.
För att inte tala om alla säkerhetsprylar! Den lilla kan ju vara helt inpackad i reflex samtidigt som kopplet blinkar i olika färger. Nödvändigt? Hmmm. Förmodligen inte. Roligt? Tja, varför inte?
Det är ju inte bara prylar som behövs. Huset ska valpsäkras och mattor ska tas bort. I helgen ska projekt staketuppsättning påbörjas för att säkra grannsämjan...förhoppningsvis kommer det också att avslutas redan i helgen så att vi kan bocka av att det är klart.
I alla fall är namnet klart; det blir en liten CASTOR som kommer att ha sin boning här. Han och hans syskon är nu 18 dagar och är väl knappt på benen, söta som socker men liknar mer marsvin än de stolta hundar som de ska bli.
I trädgården knoppas det för fullt. Magnoliaknopparna växer för varenda dag och vi ser fram emot den praktfulla blomningen.
I en hörna, knappt synlig från allfartsvägen och bakom stora tujor dök ett par konstiga och för oss obekanta växter upp. För att reda i ovissheten drog vi med goa vänner ut för att ge sin syn på saken och det behövdes inte många sekunder för att se att det som är på väg upp är en knölväxt som vi definitivt aldrig hade satt i jorden själv! Liljor och alldeles säkert i någon gräll färg, orange eller cerise, hujedamej!
Vissa växter är helt enkelt inte rätt! Det finns växter och det finns växter och någon ordning får det väl ändå vara. Klass och stil, även om det är svårt att tro när man ser resten av trädgården.
En ny trädgård är ett äventyr, varenda dag dyker nya växter upp och roar och glädjer, de fula liljorna gav oss i alla fall ett gott skratt!
